NYHETER 2018-12-12

När personalen vid Kirurgcentrum i Umeå ville veta mer om kränkningar, sexuella trakasserier och tystnadskultur arrangerades en temadag med både föreläsningar och praktiska övningar. – Vi vill använda vår värdegrund i praktiken och inte bara sätt upp den som ett dokument på väggen, säger Petra Helleday och Elsie Strömmer, avdelningschef och biträdande avdelningschef vid öppenvården.

Ett drygt år har gått sedan den världsomspännande metoo-rörelsen, där tusentals kvinnor i olika branscher vittnat om trakasserier. Hälso- och sjukvården utgjorde inte något undantag.

Betonade nolltolerans

Både landstingsdirektören och HR-direktören i Västerbottens läns landsting uttalade tidigt sin inställning och betonade landstingets nolltolerans mot alla typer av kränkande särbehandling.

– Vårt arbete med hälsofrämjande arbetsplatser, där vi jobbar mycket med hur vi är mot varandra på arbetsplatsen, gör att vi har en bra grund att stå på. Vi fortsätter också jobba förebyggande med vår värdegrund, sa HR-direktör Kia Ronnhed i en intervju i december 2017.

Främja tydlighet

Under 2018 har HR och landstingets företagshälsa fortsatt sitt förebyggande arbete och gett stöd till såväl kliniker som enskilda medarbetare.

– Ett sätt att arbeta förebyggande är att arbeta med organisationskulturen på en arbetsplats. säger Frida Norrman, organisationspsykolog vid landstingets företagshälsa.

–Vi vet att förekomsten av kränkande handlingar och beteenden minskar på arbetsplatser där man aktivt och genom delaktighet och involvering, arbetat med att främja tydlighet och motivation i uppdrag, mål, förväntningar, rutiner och roller.

Ökat engagemang

Tydlighet i det yttre ramverket minskar ofta missförstånd och risken för osund rivalitet, uppgivenhet och frustration, menar Frida Norrman.

– Att då parallellt arbeta med sin organisationskultur och lyfta fram och förstärka beteenden som främjar trygghet, tillit, samspel och öppenhet, är bra för såväl trivsel, engagemang som patientsäkerhet. Allas ansvar är centralt men att ledning är förebilder vad gäller dessa beteenden är avgörande.

Obalans försvårar

Det handlar, enligt Frida Norrman, om att det interna ska fungera för att klara av att lösa den

externa uppgiften, som ofta inom vården är komplex och kräver samspel. Obalans mellan krav och resurser eller bristande förutsättningar kan också försvåra i det förebyggande och främjande arbetet.

– Är en organisation för stressad på grund av yttre belastning eller på grund av intern otydlighet med bristande uppföljning och upplevelser av otrygghet – ja, då trillar ofta mindre funktionella beteenden ut på alla nivåer – vilket i sin tur kan öka risk för kränkande handlingar i den dagliga arbetsmiljön.

Betydelse för välmåendet

Det finns flera arbetsplatser, menar Frida Norrman, där en psykologisk trygghet råder, där

medarbetare vågar ställa frågor, dela information mellan varandra och är hjälpsamma för uppdrag och verksamhet och kan prata om misstag i syfte att skapa lärande.

Dessa arbetsplatser nyttjar ofta sin fulla potential genom samarbete som gör att man kommer varandra närmare, kommunicerar bättre och helt enkelt löser utmaningar bättre.

– Men i en kultur och arbetsmiljö där man till exempel inte vågar ifrågasätta av rädsla för repressalier ökar kränkningar och patientsäkerheten riskerar att minska, säger Frida Norrman.

– Hur vi jobbar med den dagliga miljön har därför betydelse för inte bara vårt välmående utan också hur pass attraktiva arbetsgivare vi blir och hur säker vård vi kan bedriva.

Viktiga frågor

Ledningen för Kirurgcentrum bjöd in personalen till en halvdag där 190 av 250 medarbetare deltog. Rubriken var ”Från tystnadskultur till ingripandekultur”.

– Vi ville skapa en grund för vilka spelregler som gäller och hur vi ska bemöta varandra, säger Petra Helleday.

– Vi har också stöd från en enig ledningsgrupp som visade att detta är viktiga frågor som vi måste arbeta med, säger Elsie Strömmer

Reagera och agera

Landstingets jämställdhetsstrateg Sofia Elwér och enheten för folkhälsa har under året erbjudit chefer och ledare utbildningar i hur de ska agera vid kränkningar och sexuella trakasserier. Sofia Elwér fick en förfrågan att medverka vid temadagen för medarbetarna vid Kirurgcentrum.

– De ville ha stöd för hur de kunde skapa en ingripandekultur, hur de kan reagera och agera om något händer, men också hur de ska gå vidare efter det.

Väljer att ingripa

En viktig del, enligt Sofia Elwér, är att prata om kränkningar och sexuella trakasserier.

– Många vill inte kännas vid att landstinget är en hierarkisk organisation som är kopplad till maktutövning och att det förekommer kränkningar, säger hon.

–Det spelar en stor roll hur man som chefer och ledare på en arbetsplats väljer att ingripa. Vid en kränkning är det viktigt att omgivningen reagerar, om den inte gör det upplevs det som ännu en kränkning.

Subtila kränkningar

Under temadagen anordnades övningar kring kränkningar och sexuella trakasserier.

– Vi valde kränkningar som ligger i gränslandet och som inte är jättetydliga, förklarar Sofia Elwér. Det var dessa vi ville närma oss och diskutera, för om det finns en acceptans för det subtila finns det också en grogrund för grövre kränkningar.

Utbildning på arbetsplatsen

På intranätet linda finns en sida med dokument och länkar till externa sidor som alla behandlar frågan om kränkande särbehandling och diskriminering avseende trakasserier.

Landstinget har tagit fram styrande dokument med bland annat tydliga riktlinjer, begrepp och definitioner, arbetsgivarens och medarbetarens ansvar samt hur landstinget arbetar förebyggande.                

– Till exempel har vi VKNA, en webbaserad jämställdhetsutbildning på arbetsplatsen som visar på ett annat sätt att jobba med frågorna så att anställda och patienter undviker att hamna i kränkningar och trakasserier, säger Sofia Elwér.

Ska bli verkstad

Kirurgcentrum arbetar nu vidare efter temadagarna och planerar för hur de ska gå vidare.

– Det finns möjlighet för de som inte kunde vara med under temadagarna att ta del av innehållet plus att vi fortsätter ta upp frågorna ute på de olika enheterna vid till exempel arbetsplatsträffar. Det ska bli verkstad av detta och här har alla, medarbetare och chefer, ett ansvar, säger Petra Helleday.

– Ja, vi är alla varandras arbetsmiljö, avslutar Elsie Strömmer.