NYHETER 2024-03-14

DBS ger hopp när läkemedel inte hjälper

Genom DBS, deep brain stimulation eller djup hjärnstimulering, kan personer som har vissa rörelsesjukdomar få symtomlindring i de fall där läkemedel inte hjälper. På Norrlands universitetssjukhus är man världsledande på området.

En eller flera elektroder förs in i hjärnan och kopplas till neuropacemakern vid bröstkorgen. Var i hjärnan elektroderna ska placeras bestämmer läkarna med hjälp av bilder från magnetkameraundersökning och kartor av hjärnan. Foto: Anja Hansen Knutsson

Deep brain stimulation, DBS kan blockera felaktiga signaler genom att man placerar en eller flera elektroder i hjärnan som kopplas till en neuropacemaker.

Det används främst för att behandla rörelsesjukdomar som Parkinsons sjukdom och essentiell tremor, som oftast ger skakningar i händerna och främst drabbar äldre. Dystoni, som ger muskelsammandragningar och onormal kroppshållning och ofta är mycket smärtsamt, är en annan diagnos som behandlas med DBS. Metoden används också, om än i mindre skala, för behandling vid bland annat tvångssyndrom och Tourettes syndrom.

– Ibland hjälper läkemedelsbehandling inte dessa patienter, då kan DBS användas för att lindra deras symtom, berättar Patric Blomstedt, neurokirurg och professor på DBS-enheten inom Neuro- huvud- halscentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Avancerad behandling i världsklass

Enheten är en av världens få sammanhållna kring DBS, där neurokirurger, neurologer, psykiatriker, DBS-sjuksköterskor, neuropsykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped har ett nära samarbete. Det är professioner som alla är viktiga i vården av patienter som behandlas med DBS och gör det möjligt erbjuda behandling på högsta nivå.

Tekniken som används för att nå centrala delar av hjärnan med millimeterprecision kallas stereotaktisk funktionell neurokirurgi. Den bygger på stereotaxi, en metod för att kunna identifiera punkter i hjärnan utifrån koordinater, som i sig inte är ny.

Den moderna DBS-operationen har delvis utvecklats vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hit kommer patienter inte bara från norra sjukvårdsregionen, utan från hela Sverige och även Norge. Över 700 patienter har genomgått en DBS-operation på Norrlands universitetssjukhus, och i hela världen är det hundratusentals.

– Det är en tekniskt avancerad, men liten operation. Riskerna är få samtidigt som hjärnan är ett känsligt organ, säger Patric Blomstedt.

Patric Blomstedt, neurokirurg och professor på DBS-enheten vid Norrlands universitetssjukhus, visar en stereotaktisk ram, som placeras runt patientens huvud inför en DBS-operation.

Den stereotaktiska ramen som placeras runt patientens huvud under operationen fungerar som referenspunkt och fäste för att föra in elektroderna. Med hjälp av bilder från magnetkameraundersökning och kartor av hjärnan bestämmer läkarna hur elektroderna ska placeras. De kopplas sedan till neuropacemakern som placeras vid bröstkorgen.

– Den pågående forskningen har bland annat resulterat i att alla patienter numera kan opereras i sövt tillstånd, och ej längre behöver vara vakna, till skillnad från vad som är brukligt i omvärlden. Effekten av operationen påverkas inte av det, berättar Patric Blomstedt.

Efter operationen ställer en specialiserad sjuksköterska in stimuleringen. Beroende på patientens diagnos kan effekten märkas av på alltifrån några sekunder till veckor och ibland månader. DBS hjälper dock en övervägande majoritet av patienterna och deras symtom lindras betydligt.

DBS är dock en reversibel behandling. Patric Blomstedt berättar att det betyder att den kan programmeras om eller stängas av om den inte fungerar som patienten har önskat.

Framstående forskning

Hela tiden utvecklas behandlingen. Det pågår nu ett omfattande forskningsprojekt för att identifiera exakt var i hjärnan som DBS ger bäst effekt för behandling av tremor.

– Vi har också ett spännande samarbetet med psykiatrin, där DBS etablerats som en behandling för svåra tvångssyndrom. Det pågår också studier kring svåra depressioner och ångesttillstånd, säger Patric Blomstedt.

Enheten på Norrlands universitetssjukhus är liten, men har över åren producerat fler vetenskapliga publikationer inom detta område än resten av Skandinavien tillsammans. Bara sedan 2020 har fem doktorsavhandlingar om DBS lagts fram härifrån.

– Att vi har lyckats etablera denna avancerade verksamhet något i utkanten av den stora världen är något som genom åren väckt en viss uppmärksamhet. Det är klart att det finns saker som har varit och är utmanande men vi har attraherat kompetenta medarbetare, vilket är en förutsättning för vår fortsatta existens. Jag tror också att det är viktigt att sjukhuset vågar satsa på profilområden av denna typ om vi i framtiden skall förmå locka kompetens till denna landsända, avslutar Patric Blomstedt.

Tillbaka till nyhetslistan