NYHETER 2018-10-31

Regionen satsar 26,5 miljoner på spjutspetsforskning

Tio forskare inom Region Västerbotten tilldelas nu vardera 2,6 miljoner i så kallade spjutspetsmedel. Bland forskningsprojekten finns vitt skilda ämnen såsom ALS, ögonsjukdomar, tandlossning och allergier.

Sedan 1990-talet har regionen varje år satsat miljonbelopp i stöd till forskningsprojekt i framkant. Syftet med spjutspetsmedlen är att säkra norra Sveriges tillgång till högspecialiserad vård och att Västerbotten ska fortsätta ha en nationellt och internationellt konkurrenskraftig medicinsk forskning.

Landstingsstyrelsen beslutade idag vilka tio forskningsprojekt som får stöd kommande treårsperiod. Projekten leds av fem kvinnor och fem män.

De som tilldelas Region Västerbottens spjutspetsmedel år 2018 är:

Magnus Domellöf, professor och överläkare, vill undersöka om man genom att förbättra näringstillförseln till gravida kvinnor och barn kan minska risken för senare beteende- och inlärningsproblem hos barnen. I en rad olika delprojekt kommer man studera effekten av tillskott av järn, jod och mjölkfettsdroppsmembran, och göra långtidsuppföljningar i form av psykologtester. I ett delprojekt kommer särskilt näringstillförseln hos extremt prematurfödda studeras, med särskilt fokus på reglering av högt blodsocker.

Bethany Van Guelpen, biträdande universitetslektor och ST-läkare, vill identifiera och utvärdera riskmarkörer för tjock- och ändtarmscancer för att kunna skräddarsy rekommendationer om livsstilsförändringar och tidpunkt för koloskopi för respektive individ. Materialet kommer från Västerbottens hälsoundersökningar samt från databaser som inkluderar personer från fler Europeiska länder.

Richard Palmqvist, professor och överläkare, ska studera hur mikrofloran i tjocktarmen påverkar utvecklingen av en existerande tjocktarmscancer. Att förstå hur en enskild cancer kommer att bete sig är av stor vikt för att kunna välja rätt behandling och förutse hur behandlingen påverkar patientens prognos. Mycket tyder på att alla tjocktarmscancrar inte ska ha samma behandling, och detta forskningsprojekt ska undersöka huruvida vissa bakterier i tarmen hänger ihop med en viss undergrupp av tjocktarmscancer.

Annika Rydberg, professor i pediatrik och överläkare, ska studera kopplingen mellan funna genförändringar och diagnos hos unga personer med ärftliga hjärt- kärlsjukdomar. Projektet fokuserar på tre typer av ärftliga sjukdomar; förtjockad hjärtmuskel (Hypertrof kardiomyopati), långt QT syndrom som ger livshotande hjärtrytmsrubbningar företrädesvis i tonåren samt familjär vidgning av bröstkroppspulsådern som innebär risk att drabbas av brusten kroppspulsåder. Vid dessa sjukdomar kan förebyggande behandling vara mycket effektiv och det är därför livsavgörande med tidig diagnos, riskbedömning och behandling. Projektet innefattar både studier kring identifikation av gener, nedärvning och spridning samt sjukdomsmekanismer.

Fatima Pedrosa Domellöf, professor och överläkare i oftalmologi, får spjutspetsanslag för att studera ögonmusklerna på cell- och molekylnivå. Ögonmusklernas egenskaper är helt unika jämfört med övriga muskler i människokroppen. Bland annat är de förvånansvärt opåverkade vid så kallade musikeldystrofier, muskelsjukdomar som har förödande konsekvenser för de övriga musklerna och leder till för tidig död. Fördjupade kunskaper om ögonmusklernas uppbyggnad är nödvändig för att bättre förstå ögats funktionella egenskaper och hur denna motståndskraft fungerar. Forskarna vill även få fördjupade kunskaper kring läkningsprocesser som sätts igång i ögonmusklerna efter skelningskirurgi.

Anders Blomberg, professor och överläkare i lungmedicin, ska studera hälsoeffekterna av luftföroreningar på lungor, hjärta- kärlsystem från fossila dieselbränslen, koldioxidneutrala biobränslen (så som biodiesel och ved) samt även från E-cigaretter. Förhoppningen är att med ökad kunskap i större grad kunna förhindra sjukdom och ge myndigheter underlag till att fatta adekvata beslut för en förbättrad folkhälsa.

Thomas Brännström, professor i patologi och överläkare, ska studera sjukdomsmekanismer hos ALS samt utveckling av nya terapier och diagnostiska metoder. Idag finns vare sig effektiv terapi eller specifika diagnostiska test för ALS. Forskargruppen har dock tidigare kunnat identifiera att mutationer i en specifik gen har en nervskadande effekt och ska studera förekomsten av denna genmutation hos patienter med ALS.

Daniel Öhlund, biträdande universitetslektor och ST-läkare, fokuserar i sitt projekt på bukspottkörtelcancer, en tumörsjukdom med mycket hög dödlighet, trots åtskilliga försök med att pröva nya behandlingsmetoder. I projektet kommer forskarna fokusera på den vävnad som omger de elakartade cancercellerna i en cancertumör och de substanser i vävnaden som påverkar regleringen av cancertillväxten och förmågan att utveckla resistens mot cellgiftsbehandling. Målet på lång sikt är att designa läkemedel som ska kunna hindra cancercellens tillväxt och spridning.

Pernilla Lundberg, professor och övertandläkare, ska studera tand- och implantatlossning. Dels om man kan identifiera personer som riskerar att drabbas och dels utveckla effektiva behandlingsmetoder. Det är idag inte känt varför vissa individer har större risk att drabbas av tandlossning, och bland annat kommer ärftligheten att studeras i projektet.

Christina West, universitetslektor och överläkare, får spjutspetsanslag för att undersöka hur kostmönster och den tidiga koloniseringen av barnets magtarmkanal från fosterliv till tidig barndom påverkar risken att insjukna i allergiska sjukdomar. Bland annat kommer ett delprojekt fokusera på hur bakterier förs över från mamma till barn vid förlossningen och via amningen, och hur detta påverkar immunförsvaret och allergi-risk i barndomen. Även mammans kost under graviditet och amning och påverkan på barnens allergi kommer studeras.

Tillbaka till nyhetslistan