Rekommendationer för barn och ungdomar

Det huvudsakliga ansvaret för psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar ligger på BUP. Undantag är tillfällig behandling av sömnproblem och ångest/oro. Vid lätta till måttliga psykiska problem sker bedömning och psykosocialt inriktat stöd via första vårdlinjen (Se ansvarsfördelning första linjen – BUP avseende barn och unga med psykisk ohälsa i Västerbottens läns landsting 2015). Svårare psykisk störning handläggs av BUP efter remiss.

Psykosocialt inriktad behandling
Primärbehandling vid lätta till måttliga psykiska problem hos barn och ungdomar är strukturerade metoder för information, råd och stöd enligt de riktlinjer som finns utarbetade för första linjens BUP i Västerbotten.

Vid de flesta psykiska sjukdomar hos barn och ungdomar skall det ingå information om sjukdomen, psykopedagogisk rådgivning och livsstilsråd. Det betyder att barn, ungdom och föräldrar skall få god information om sjukdomen/funktionshindret. Där ingår att få kunskap om miljöfaktorer som kan försvåra eller underlätta symptombild och vardaglig funktion. Livsstilsproblem är vanliga hos barn och ungdomar med psykisk sjukdom och kan påverka problembilden. Det är därför viktigt med kartläggning och intervention avseende till exempel sömnrutiner, kost, fysisk aktivitet, skärmaktiviteter, alkohol och droger. Korttids KPT, familjestöd och nätverksstöd liksom samverkan med vårdgrannar kan förekomma. Om ingen förbättring ses inom 6 till 8 veckor övervägs remiss till BUP.

Läkemedelsbehandling

Sömnstörningar
Eventuell samtidig psykisk sjukdom/funktionshinder som till exempel ADHD, autismspektrumstörning, depression, ångesttillstånd skall ha adekvat behandling. Farmakologisk behandling vid sömnstörningar (även de som är kopplade till annan psykisk störning) skall vara ett komplement till sömnhygieniska åtgärder där bl a sömndagbok och även kedjetäcke eller bolltäcke kan användas mot sömnstörningar som kopplas till oro. Patienten bör framför allt motiveras till tydliga och fasta dygnsrutiner, som att börja dagen vid samma tid varje morgon åtminstone under vardagarna. Det vill säga att kliva upp ur sängen senast 7.00 – 8.00 på morgonen. Regelbundna kvällsrutiner, bra sovmiljö, undvikande av skärmaktiviteter vid insomnande och på natten är viktigt. Sömnmedicin ordineras som en sammanhållen kur under period på 2-4 veckor med tydliga instruktioner om sömnhygieniska rutiner. Vid vissa funktionshinder kan långtidsbehandling mot sömnstörning behövas.

Förstahandspreparat till barn och ungdomar är melatonin. Det behövs ingen licensansökan. Tillgängliga preparat är T Melatonin AGB 0.5, 1, 2, 3, 4 och 5 mg samt oral lösning Melatonin APL 1mg/ml. Se Läkemedelverket 2015: Sömnstörningar hos barn. Börja alltid med låg styrka. Hos yngre barn (> 2år) 0.5 mg, från c:a 8 års ålder 1 mg, i tonåren 2 mg. Maxdos är 10 mg till natten c:a 45 minuter innan sänggående.

Alimemazin (Theralen) och prometazin (Lergigan) är godkända till barn > 2 år för sömnstörningar respektive orostillstånd. Substanserna har nackdelar i form av mer långvarig sedering samt andra biverkningar och säkerhetsrisker, som till exempel extrapyramidala symtom och risk för förlängd QT-tid, varför de endast bör ges i undantagsfall.

Om sömnproblemet huvudsakligen består av dålig sömnkvalitet kan propiomazin (Propavan) komma ifråga.

Ångest – oro
Effekten av farmaka i barn- och ungdomsgruppen är tveksam. Psykosocial intervention enligt ovan skall komma i första hand. Farmakologiska alternativ är alimemazin (Theralen) eller prometazin (Lergigan).

Ångestsyndrom och tvångssyndrom
Famakologisk behandling skall ske inom BUP.

Depression
Farmakologisk behandling skall ske inom BUP.

ADHD och autismspektrumstörning
Läkemedelsbehandling av dessa tillstånd skall ske inom BUP eller i förekommande fall barnhabilitering eller barn- och ungdomsmedicinsk klinik.