Matvanor

Matvanorna är en viktig orsaksfaktor vid bland annat diabetes, hjärtkärlsjukdom, demens och de vanligaste cancerformerna. Bra matvanor kan förebygga ohälsa. Även vid etablerad sjukdom kan optimering av kosten leda till ett mera gynnsamt förlopp och bättre välbefinnande. De kostråd som ges av hälso- och sjukvården skall vara evidensbaserade genom att förmedla huvuddragen i Nordiska Näringsrekommendationer enligt bilder på bokens baksida. Du kan ge dessa råd om Goda matvanor, även om du inte är kostexpert. Dessa råd återspeglar dagens kunskapsläge och gäller patienter med normalt upptag av näring och intag av mat. Vid misstanke om allvarliga störningar av upptag eller intag ska dietist (t.ex. vid celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, undernäring, aptitlöshet) eller psykiatrisk expertis (t.ex. vid ätstörning) kopplas in.

Genom att fråga om matvanorna markerar du att de har betydelse. Börja med en öppen fråga, t.ex. ”Hur ser du på dina matvanor?” och försök bekräfta patienten i det hen gör rätt. Om hen verkar öppen för råd gå vidare t.ex. med frågan ”Är det något du vill förbättra?” Vid positivt svar kan du ta upp Goda matvanor. Den undre bilden kan användas i patientsamtalet: Förändringar som gör skillnad

Om det framkommer att kosten utgör ett problemområde bör remiss till dietist föreslås för kvalificerad individuell rådgivning. Alternativt att patienten informeras om att hen själv kan ta kontakt med dietist inom primärvården.

Livsmedelsverket har en webbsida för sjukvårdspersonal

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/samtal-om-mat-i-halso--och-sjukvarden