KOL

Rekommenderad fysisk aktivitet vid KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en progredierande lungsjukdom och karaktäriseras av kronisk luftvägsobstruktion. Sjukdomen ökar kraftigt och spirometri krävs för diagnos. För att hitta patienter med KOL bör spirometri göras frikostigt hos rökare och ex-rökare över 45 år. Vid en screening- spirometri behöver inte reversibilitetstest göras. En sådan kan göras i ett senare skede för definitiv diagnos.

Diagnostik
KOL skall misstänkas vid:

  • Förekomst av riskfaktorer, främst tobaksrökning.
  • Symtom som andnöd vid ansträngning eller långvariga eller upprepade episoder av hosta och slem.

KOL diagnos och bedömning av svårighetsgrad:
Diagnosen ställs på spirometri med FEV1/FVC<0,7 efter bronkdilatation samt närvaro av symptom.
Därefter bedöms ” Spirometrisk svårighetsgrad ” som KOL stadium 1-4 baserat på FEV1.
KOL graderas (nu) också avseende riskfaktorer (enligt nya riktlinjer GOLD 2017 (www.goldcopd.com). Risken graderas i skala A-D (högre bokstav innebär högre risk och närvaro av riskfaktorer ökar risken).

  • Symptom bedöms så att om pat har CAT symptom >10 (se vårdpraxis CAT) eller mMRC>2 (som innebär att patienten blir mer andfådd än personer i samma ålder vid gång) så har man en ökad risk och flyttas från A till B.
  • Exacerbationer bedöms sedan och har patienten minst 2 exacerbationer per år eller en med sjukhusinläggning så flyttas patienten upp från A till C, eller från B till D. D har högst risk.


Översättning från (www.goldcopd.com).

Fördelen med den nya klassificeringen är att man både tar med spirometrisk svårighetsgrad och riskbedömning baserat på symptom och ansträngningsrelaterad dyspne. En patient med KOL stadium 2D kan därför vara i större risk än en patient med något mindre lungfunktion som är i stadium 3A.
Ibland föreligger symptom och funktionsnedsättning som inte fångas med dessa skalor, men som ändå föranleder speciell handläggning eller medicinering.
Exacerbationer är mycket allvarliga prognostiska faktorer som är viktiga att efterfråga, och som relativt väl förutsäger risken för nya exacerbationer, kommande sjukvårdsbehov och mortalitet.
Viktnedgång och lågt BMI är kopplat till dålig prognos och motiverar tidig dietistkontakt. Minskad längd ger misstanke om osteoporos som är vanligt vid KOL och både längd och vikt mäts därför rutinmässigt vid KOL.

Rökstopp

  • Tobaksrök är den klart viktigaste riskfaktorn för att utveckla KOL.
  • Rökstopp är den viktigaste åtgärden.
  • Ett enkelt rådgivande samtal om rökning är varje läkares uppgift
  • För övrig information om rökstopp inkl preparatval se Levnadsvanor.

Underhållsbehandling vid KOL enligt LMV 2015