Eksembehandling barn

  • Atopiskt eksem är ett vanligt problem under de första levnadsåren. I många fall förbättras eller försvinner eksemet när barnet blir äldre. Målet är att hålla barnet symptomfritt genom smörjbehandling som oftast måste ske dagligen.

  • Mjukgörande medel finns i olika beredningar: salvor, feta krämer, krämer och lotioner. Salvor och feta krämer anses ge bättre mjukgörande effekt men kan upplevas som kladdiga, vilket kan leda till sämre följsamhet. Fetthalten i valt preparat bör vara minst 20 % för att ha god effekt. Patienten bör få prova olika alternativ och använda det som föredras. Smörjning bör ske flera gånger dagligen och omedelbart efter bad och dusch samt när huden känns torr. Barn med aktivt eksem upplever ofta sveda av preparat som innehåller fuktbindande ämnen som karbamid och mjölksyra men ibland även av propylenglykol och glycerol. Miniderm kan provas först men om den inte fungerar brukar 2% Karbamid i Essex B eller Locobase fungera bra utan sveda.

  • OBS! All smörjning bör ske med lätt hand, gnuggning kan ge upphov till eksemförsämring.

  • Det finns i befolkningen en ogrundad rädsla för lokala steroider. För att uppnå god compliance är det nödvändigt med information. Steroider behövs vid rodnad och klåda. Det finns ej evidens för att två smörjningar ger mer effekt än en smörjning som normalt av praktiska skäl och användarvänlighet skall göras på kvällen. Börja med preparat som har tillräckligt hög styrka för att dämpa eksemet effektivt. För steroidstyrka vid olika åldrar se vårdprogram för atopiskt eksem under vårdpraxis på Linda. Klådfrihet bör uppnås inom 1 vecka annars ökas steroidstyrkan. Om de rekommendationer som finns i Vårdpraxis inte fungerar rekommenderas remiss till dermatolog/pediatriker. Vid klådfrihet och då rodnad minskat kan utglesning startas. Om utglesning från daglig behandling inte kan ske inom 4 veckor rekommenderas remiss. Glesa ut behandlingen med samma styrka i stället för att övergå till svagare preparat. Sluta inte med stereoid förrän eksemet är helt läkt. Grupp I steroid (t.ex. Hydrokortison) kan användas kontinuerligt över stora hudpartier utan negativ hudpåverkan eller systemisk effekt.

  • Den klådstillande effekten av icke-sederande antihistaminer är begränsad. Vid uttalade sömnsvårigheter och allvarlig nattlig klåda kan sederande antihistaminer såsom klemastin (Tavegyl) eller hydroxizin (Atarax) användas till natten.

  • Vid behov kan barnet remitteras till eksemskola på hudkliniken NUS för information om eksemsjukdomen, försämrande faktorer samt smörjinstruktioner.