Länk till startsidan

Kunskapsområden

Memeologens arbetssätt har sin teoretiska bas i förbättringskunskapens domäner. Förbättringskunskap kompletterar professionell kunskap genom att vara det som säkerställer att ny kunskap och bättre metoder verkligen ger ökat värde till de som verksamheten är till för. Ordet Förbättringskunskap är en översättning av det som W. E. Deming kallade Profound Knowledge of Improvement och brukar delas upp i fyra områden. System, variation, beteende och lärandestyrning

System

Vad innebär tanken om system? Varför ska man ta hänsyn till system i sitt förändringsarbete? Hur gör man det? Kunskap om att det system vi befinner oss i består av olika processer och människor som samverkar och kunskap om vad som kan påverka och hur denna påverkan kan se ut. Denna kunskap ger svar på frågan om hur enskilda aktiviteter och människor påverkar helheten.

För att hantera förändringtrycket vid systemförändringar krävst tre grundläggande egenskaper i en organisation som utgår från teorier av bl.a. Peter Senge, MIT.

Den första egenskapen handlar om ”Aspiration” – Angelägna viljeinriktningar som grund för uppslutning – visioner och målbilder som är värt att sträva mot.

Den andra egenskapen är ”Kommunikation” – Återkommande dialog och kommunikation mellan ledningsfunktioner och den dagliga verksamheten om hur det går och vad som behöver göras.

Den tredje egenskapen är ”Hantera komplexiteten” – Hur man bejakar och hanterar komplexitet, förändrar, följer upp och ändrar igen samt öppenhet för fördröjningar och oförutsätta effekter.

Peter Senge beskriver egenskaperna i en metafor i form av en tre-bent pall, och menar på att om ett av benen inte håller, kommer pallen att falla.

Variation                                             

Vad betyder det? Hur påverkar det verksamhetens möjligheter att få koll på läget? Vilka strukturer och arbetssätt underlättar? Kunskap om variation kan hjälpa ett team, en enhet eller en organisation att planera så att den kan svara upp mot de olika behov som uppstår vid olika tider och situationer. Variation i de olika processerna är ständigt närvarande. Det krävs kunskap för att förstå dels variation över tid och dels hur man kan hantera den så att den blir en tillgång och ett styrmedel. Till höger hittar du ett material som trots några år på nacken förhoppningsvis beskriver en del användbara praktiska råd och tips i samband med uppföljning av förändringsarbete.

Ett kraftfullt verktyg för att följa utfallet av hur väl en verksamhet fungerar är visuell verksamhetsstyrning på olika nivåer i en organisation. Där man kan följa resultat och utfall över tid och agera på avvikelser från högsta nivå till den mindre enhetens nivå. I dessa fall är det viktigt att förstå att detaljfrågorna blir fler ju längre ner i kärnverksamheten man kommer, medan man på högsta ledningens nivå snarare ser på övergripande nyckeltal för hela organisationen, vilka verksamheter som inte ligger inom målnivåer, försöker ta reda på och förstå varför och stödja dem att göra förbättringar. 

Beteende

Hur agerar vi som individer i samband med förändring? Hur agerar vi som grupp i samband med förändring? För att genomföra hållbara förändringar krävs en beteendeförändring. Alla människor reagerar vid förändringar och i alla grupper finns det allt från de som vägrar till de som vill förändra. Alla människor har en medfödd nyfikenhet och en vilja att lära. För att stimulera denna nyfikenhet behövs kunskap om hur människor reagerar inför förändringar och hur tidigare erfarenheter bäst kan tillvaratas för att vidareutveckla den individuella kunskapen. Området omfattar även den kunskap och färdighet som behövs för att förstå hur människor reagerar i grupp. 

Lärande­styrning

Hur identifierar, analyserar och åtgärdar vi problem och utmaningar? Hur tar vi vara på de lärdomar som görs på vägen? Pröva och se!

Lärande innebär att pröva och se, att skaffa sig kunskap utifrån att pröva i verkligheten. För ett lärandestyrt förändringsarbete krävs att man använder den kunskap och kreativitet som finns i organisationen.

Vi har kunskap om metoder och färdigheter för att utforma och testa förändringar i komplexa organisationer, inklusive det strategiska ledarskapet av människor och verksamheter. En central metodik är reflekterande mötesformer.