Frågor och svar

Här kan du få svar på frågor om regler, rättigheter och patientavgifter för asylsökande och söka bland frågor om språktolkning, hygienrutiner på asylboenden och risker för smittspridning.

Informationen vänder sig i första hand till personer som möter många asylsökande i sitt arbete, till exempel personal på boende, poliser, vårdpersonal men också frivilligarbetare och allmänheten.

Frågorna är uppdelade i fem områden:

  • Hälso- sjukvård och tandvård
  • Regler och rättigheter
  • Avgifter i vård och tandvård
  • Hygien och smittskydd
  • Språk, tolk och översättning

Hälso- och sjukvård och tandvård

Var kan asylsökande få sjukvårdsrådgivning och vård?

Asylsökande som är skadade, sjuka eller behöver medicin ska i första hand vända sig till närmaste hälsocentral. Det är viktigt att ringa till hälsocentralen och boka en tid innan man kommer. Personal från hälsocentralerna kommer i många fall även besöka nyöppnade asylboenden för att informera om hur de boende vid behov tar kontakt med hälsocentralen.

Asylsökande som har besvär från tänderna ska i första hand vända sig till närmaste Folktandvårdsklinik eller den tandvårdsklinik landstinget har avtal med på orten om folktandvårdsklinik saknas.

Besök 1177.se eller ring 1177 om ni behöver råd om vård eller hjälp att hitta i vården. Öppet dygnet runt. Sjuksköterskorna på 1177 Vårdguiden pratar endast svenska och engelska.

För tolk: se avsnittet Språk, tolk och översättning.

Vid allvarliga sjukdomstillstånd och svåra skador kan asylsökande vända sig till en akutmottagning. Ring 112 om det är en akut nödsituation och fara för liv. Det kan vara om någon har svåra bröstsmärtor, är medvetslös eller har en kraftig blödning.

Översatta affischer, som beskriver sjukvårdssystemet, finns under rubriken "Informationsmaterial".

Vilken hälso- och sjukvård har asylsökande rätt till?

Se information under avsnittet Regler och rättigheter. 

Vilka dokument ska asylsökande visa upp när de söker vård?

Asylsökande ska visa upp LMA-kortet som de fått av Migrationsverket. Kortet är en tillfällig identitetshandling som gäller när man söker asyl. Om man inte har hunnit få kortet ska man visa upp kvittot på mottagen ansökan om asyl.

Asylsökande får ett reservnummer första gången de söker vård. Det är viktigt att spara numret och visa upp det varje gång man besöker sjukvården eller tandvården. Det ger säkrare vård. 

Vad innebär en hälsoundersökning?

En hälsoundersökning är ett frivilligt erbjudande, i första hand för den asylsökandes egen skull och krävs inte för att vistas på ett boende eller börja skolan. Hälsoundersökningen är en undersökning av den totala hälsan, för att uppmärksamma eventuella vårdbehov och smittsamma sjukdomar.

De allra flesta brukar komma till hälsoundersökningen, men det är bra att uppmuntra och underlätta för de asylsökande att genomgå hälsoundersökningen. Barn, speciellt förskolebarn, och gravida prioriteras. Påminn de asylsökande att ta med sitt LMA-kort.
Resultatet av undersökningen påverkar inte den asylsökandes möjligheter att få stanna i Sverige. 

Läkarintyg till asylansökan – när kan det bli aktuellt?

Läkarintyg skrivs endast ut i undantagsfall och bara när så kallade ömmande omständigheter råder. Däremot har patienter rätt att få ut journalutdrag.

”Ömmande omständigheter” handlar om livshotande tillstånd eller mycket svåra funktionshinder för vuxna. För barn krävs inte lika svår sjukdom eller funktionsnedsättning.

Några av de tillstånd där läkarintyg kan vara aktuellt:

  • Tortyrskador
  • Mycket allvarliga former av posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD)
  • Djup depression, självmordsbenägenhet
  • Uppgivenhet (apati) hos barn
  • Livshotande somatisk sjukdom(ar)

Var finns översatt information om hälso- och sjukvård?

På sidan Informationsmaterial finns bland annat affischer på olika språk som beskriver hur och var asylsökande kan vända sig för att få vård. 

På 1177 Vårdguidens webbplats finns översatt information på flera språk om regler och rättigheter i vården.

 

Regler och rättigheter

Vilken hälso- och sjukvård har asylsökande rätt till?

I Västerbotten har vuxna asylsökande (som har fyllt 18 år) samma rätt till sjukvård som svenska medborgare. Detta gäller oavsett om personen har hunnit få sin asylansökan registrerad eller inte.

Även barn och ungdomar som ännu inte har fyllt 18 år har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn i Sverige.

Vilken tandvård har asylsökande rätt till?

Personer, som är 18 år eller äldre, har rätt till tandvård på samma villkor som svenska medborgare. I första hand ges akut eller omedelbar tandvård. För tandvård utöver detta så kan den utföras om tandläkaren bedömer att behandlingen kan utföras inom den period den asylsökande finns i länet. 

I första hand ska personen vända sig till Folktandvården eller en tandvårdsklinik som landstinget har avtal med (om det inte finns en folktandvårdsklinik på orten).

Barn och ungdomar, som ännu inte fyllt 18 år, har rätt till tandvård på samma villkor som andra barn i Sverige. Det vill säga även förebyggande tandvård. 

Hur ska asylsökande som behöver glasögon gå tillväga?

Asylsökande som behöver glasögon men saknar pengar kan få ekonomisk hjälp av Migrationsverket. För att Migrationsverket ska kunna besluta om ersättning behövs ett utlåtande från en legitimerad optiker.

Den asylsökande kan då vända sig till valfri legitimerad optiker för synundersökning. Utlåtandet ska innehålla resultatet av synundersökningen, en bedömning av behovet av glasögon samt ett kostnadsförslag – det billigaste alternativet.

Ekonomiskt stöd till glasögon från Migrationsverket

 

Avgifter för vård och tandvård

Hur mycket kostar vård och tandvård för asylsökande?

Personer som har fyllt 20 år får betala en så kallad patientavgift:

  • Ett besök hos en läkare på en hälsocentral kostar 50 kronor.
  • Ett besök som inte är ett läkarbesök, till exempel hos en distriktssköterska, sjukgymnast eller kurator kostar 25 kronor.
  • Ett besök på akutmottagningen, om den asylsökande först har varit på hälsocentralen och fått en remiss från till exempel en läkare, kostar 50 kronor. Om den asylsökande inte har en remiss kostar besöket på akutmottagningen 200 kronor.

Viss hälso- och sjukvård är gratis för asylsökande:

  • Mödravård och förlossningsvård för gravida kvinnor
  • Abort och rådgivning om preventivmedel
  • Smittskyddsvård

Barn och ungdomar får gratis sjukvård till och med att de är 19 år.

Barn och ungdomar får gratis tandvård till och med det år de fyller 19 år. Från och med den 1 januari det år man fyller 20 år kostar det 50 kronor att träffa en tandläkare på Folktandvården för akut eller omedelbar tandvård. För tandvård som kan vänta gäller samma avgifter och regler som för svenska medborgare.

Hur mycket betalar asylsökande för läkemedel?

Asylsökande, som har ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på inlämnad asylansökan, har rätt att få vissa läkemedel subventionerade. Den asylsökande betalar en egenavgift på 50 kronor för receptbelagd medicin. Det gäller även receptbelagd medicin till barn. 

 

Hygien och smittskydd

Hur förändas risken för infektionssjukdomar när ett stort antal människor kommer till Sverige för att söka asyl?

Folkhälsomyndigheten har nyligen gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till den svenska befolkningen. Resultatet visar att risken för spridning av infektionssjukdomar till den svenska befolkningen är liten. 

Däremot kan risken för spridning av smittsamma sjukdomar bli högre bland asylsökande då många människor ska dela hygienutrymmen och kök. Det gäller till exempel magtarminfektioner.

Om smittskydd på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vilka infektioner är vanliga bland asylsökande?

Förkylningar är de vanligaste infektionerna både här i Sverige och utomlands och drabbar också asylsökande. Svårare infektioner är ovanliga. 

Vilka hygienrutiner är viktiga på ett asylboende?Det finns alltid en risk för spridning av till exempel luftvägsinfektioner och magsjuka när många människor vistas i gemensamma lokaler.

Tvätta därför händerna med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök, före matlagning och inför måltid. Det är också viktigt att använda egna handdukar och tandborstar. Hosta och nys i armvecket. Städa toaletter och duschrum dagligen. Flytande tvål och engångshanddukar rekommenderas. 

Bör personer som arbetar med asylsökande vaccinera sig?

Nej, i det svenska barnvaccinationsprogrammet, som nästan alla personer i Sverige har fått, ingår ett grundskydd mot difteri, stelkramp, polio, mässling och röda hund. Vaccination mot tuberkulos och hepatit B krävs inte i detta sammanhang.

Vid vilka symtom kan man misstänka smittsam sjukdom? Personer med långvarig hosta, feber, diarré eller hudutslag bör uppmärksammas och så snart som möjligt bedömas av vårdpersonal.

Hur smittar tuberkulos?

Tillfälliga kontakter och kontakter utomhus innebär i stort sett ingen smittrisk. Det krävs en långvarig och nära kontakt inomhus med en smittsam, hostande person med lungtuberkulos för att smittas. Man kan inte bli smittad via kläder eller föremål.

Vad ska jag tänka på vid såromläggning?

Använd handskar vid rengöring av sår och omläggning. Täck såret med förband. Tvätta händerna efteråt och/eller använd handsprit. Använt förbandsmaterial kastas i vanliga sopor. Är såren infekterade bör de bedömas av sjukvårdspersonal.

Antibiotikaresistenta bakterier förekommer i större utsträckning i de länder där asylsökande kommer ifrån, men smittar inte vid vanliga sociala kontakter. Tänk dock på att infekterade sår alltid har bakterier av något slag och ibland kan dessa vara resistenta mot antibiotika. Det är därför viktigt att alltid använda handskar och att tvätta händerna efter omläggning, även om handskar använts.

Vad ska jag tänka på för att undvika blodsmitta?Vanliga sociala kontakter medför ingen risk för överföring av blodsmitta. Blod måste komma in i kroppen genom huden, öppna sår eller slemhinnor. Hel hud skyddar. Använd handskar vid all kontakt med blod eller kroppsvätskor som saliv, sårsekret, kräk, urin och avföring.

Kontakta 1177 Vårdguiden om du behöver råd.

Vad gör man om en person på boendet har skabb?

Kontakta hälsocentral och få diagnosen fastställd. Behandlas med Tenutex, som är en receptfri salva. Salvan smörjs in över hela kroppen, utom huvudet (i normalfallet) och ska sitta på i 24 timmar. Efter handtvätt ska händerna smörjas in på nytt. Se bruksanvisningen som följer med förpackningen. Tvätta kläder, handdukar och sängkläder i samband med behandlingen. Sådant som använts och inte kan tvättas, till exempel skor och handskar, ska vädras eller läggas i försluten plastsäck i 3-5 dygn.

Är skabb smittsamt?

Skabb är inte särskilt smittsamt även om en person har mycket klåda. Det krävs hud till hudkontakt i 5-10 minuter för att skabb ska smittas.

Var kan jag läsa mer om sjukdomar och åkommor?

På 1177 Vårdguidens webbplats hittar du information och råd om bland annat tuberkulos, hårlöss, skabb, infektioner och mycket annat.

Gå in på 1177.se och sök det du vill veta mer om 

 

Tolkning

Hur ska jag veta vilket språk jag ska beställa tolk på?

Använd gärna tolkkartan som du hittar på sidan Informationsmaterial. 

Hur fungerar det med språktolk?

Personer som inte förstår svenska har rätt att få hjälp av en språktolk när de besöker vården och tandvården. Det är gratis. Ofta kan vårdpersonalen hjälpa till att boka en tolk.

Det är bra om personen som behöver tolk, eller dennes ombud, kan berätta att det finns behov av tolk redan när man bokar besöket. Tolken kan vara med under besöket eller på telefon.

Var finns översatt information för asylsökande?

På sidan Informationsmaterial hittar du översatt information och hälsa och vård som du kan skriva ut och använda vid behov.