Protonterapi ny distanslösning i cancervården

När Skandionkliniken i Uppsala idag börjar ge protonterapi till cancerpatienter är det ett kraftprov i miljardklass. Norrlands universitetssjukhus får därmed ett extra behandlingsrum - på distans.

Skandion har omvårdnadspersonal men ingen fast läkarbemanning. På bilden Maria Furberg, vårdenhetschef, Gunilla Forsén, onkologisjuksköterska och bakom henne Ann-Christine Navia, onkologisjuksköterska.
På sikt ska Skandionkliniken varje år kunna behandla 1 000 patienter.

Per Bergström, onkolog på Cancercentrum vid Nus, är mycket nöjd med etableringen. Satsningen, gemensam för de sju landsting som har universitetssjukhus och först i Norden, bygger nämligen på vad som kallas ”distribuerad kompetens”. 

– Det är en spännande distanslösning som vi inte prövat förr och som måste trimmas in. Men det är roligt att äntligen få komma igång, säger han. 

Från dröm till plan och verklighet har vägen varit lång. De höga kostnaderna för både investering och drift ställer krav på gott samarbete landstingen emellan. ”Distribuerad kompetens” är ett uttryck för just den ambitionen, förklarar Per Bergström.


Skandion har omvårdnadspersonal men ingen fast läkarbemanning. På bilden Maria Furberg, vårdenhetschef, Gunilla Forsén, onkologisjuksköterska och bakom henne Ann-Christine Navia, onkologisjuksköterska.

Rullande schema

Onkologer och fysiker från Cancercentrum har utbildats, en del i USA, en del i Italien. Och kortare eller längre perioder ska läkare från alla sju universitetskliniker jobba i Uppsala efter ett rullande schema. 

– Vi turas om att sköta själva behandlingarna på Skandion. Däremot görs alla förberedelser kring patienterna på våra egna sjukhus och vi har också det medicinska ansvaret för patienten under hela behandlingen. 

Vilka patienter som ska behandlas bestäms på gemensamma, nationella ronder. Per Bergström räknar med ett hundratal personer från norra sjukvårdsregionen varje år. Till att börja med blir sannolikt diagnoserna inte så många. Klart är att behandling av barn kommer först. 

– Eftersom konventionell strålning ökar risken för bieffekter senare i livet undviker vi att ge den till barn. De allra flesta barn som inte bara ska få lindrande behandling kommer att få protonterapi, säger Per Bergström. 

Färre bieffekter

Hans förhoppning på protonterapin är att frisk vävnad hos patienterna ska utsättas för mindre strålning och att dosen bättre ska kunna koncentreras till själva tumören.

– Det krävs mycket forskning för att konstatera hur effektiv behandlingen verkligen är. Men klart är att det finns fördelar med hur stråldosen hos protoner fördelar sig jämfört med de fotoner som finns i ”vanlig” strålning, säger han. 

Han förklarar hur fotoner och protoner växelverkar med kroppens vävnader på helt olika sätt. 

– Riktar man fotoner rakt mot kroppen blir dosen högst under ytan. Sedan sjunker den gradvis med djupet och slutligen går en liten dos ut på kroppens andra sida. Det betyder alltså att precisionen inte är helt perfekt. 

– Samtidigt har tekniken att fördela fotonerna på bästa sätt ständigt utvecklats. Ett exempel är hur man kan förbättra precisionen genom att använda en lägre dos men stråla från olika håll. 

På en halv millimeter när

Protonstrålning fungerar annorlunda. Protonernas speciella egenskaper gör att läkaren kan bestämma vilken energi strålningen ska få. Med en exakthet på en halv millimeter kan han eller hon styra den till det djup där tumören finns. 

Effekten är låg utefter själva strålen. Det gör att den absorberas bara lite på väg in i patienten, alltså under huden. 

– Där strålen slutar blir effekten desto större – i ett mycket begränsat område. Att så gott som all strålenergi absorberas i tumören gör att vi kan spara kringliggande vävnader, säger Per Bergström. 

Jättelik cyklotron

I själva verket är protoner partiklar, och inte elektromagnetiska vågor som annan strålning. Energin produceras med radiovågor och kraftiga magnetfält i en accelerator, en så kallad cyklotron. Strålningen riktas sedan till något av de tre behandlingsrummen via en trumma som väger över 100 ton. 

– Den är jättelik och när den byggdes såg den ut som ett skeppsvarv. Men väggarna är fyra meter tjocka och för patienten ser det ut som vilket behandlingsrum som helst. 

Ändå är det inte där som behandlingen börjar. Det är på Nus man gör behandlingsplan, dosplanering och andra förberedelser. I datortomografen definierar man målet för strålningen och ringar in riskorgan som måste undvikas. Sedan bestämmer man i vilket läge patienten ska fixeras för att ligga riktigt stilla under behandlingen. 

Fixering viktig

Fixering börjar med att datorn läser av patientens ytterkonturer. Formarna görs sedan av plastnät som mjukas upp, formas och sedan härdas. Skulle patienten svullna upp eller minska i vikt blir behandlingen inte exakt och då måste formarna göras om. 

– Sedan skickar vi formar och fixpunkter till Skandionkliniken, där läget rekonstrueras exakt, förklarar Per Bergström. 

Så långt kommen presenterar läkaren planeringen på en rond som är gemensam för alla sju universitetssjukhus. Är alla med på tankarna blir det ja till behandling. 

– Då exporteras behandlingsplanen till maskinen i Uppsala med ett enda uppdrag: verkställ! säger Per Bergström. 

Kliniska studier

Idag finns inte mycket forskning kring protonterapi. Målet, att 80 procent av patienterna ska delta i kliniska studier, är därför angeläget. 

– Det är viktigt att få kontrollerade studier med data som visar hur behandlingen fungerar, menar Per Bergström. 

På sikt ska Skandionkliniken varje år kunna behandla 1 000 patienter. På riktigt lång sikt hoppas man kunna dubbla antalet. 

– Men de närmaste åren har vi nog fullt schå att nå upp till 1 000, tror Per Bergström. 

Text: Greti Ohlsson 
Foto: Staffan Carlsson

Fotnot: Protonterapi är faktiskt ingen ny behandlingsform i Sverige. Redan 1957 hade The Svedberg-laboratoriet i just Uppsala den enda anläggningen i Norden där man kunde behandla med protonstrålar. Det är också dit landstingen hittills skickat cancersjuka barn för behandling.

Tillbaka till nyhetslistan