Ljus över psykiatrin på Norrlands universitetssjukhus

Belysning som ger blått ljus på morgonen, skarpare ljus mitt på dagen och aprikosfärgat framåt kvällen. I vår får psykiatrin vid Norrlands universitetssjukhus prova nya medel att behandla svårt sjuka patienter.

Med ett "takfönster" förändras ljuset så att det följer en naturlig kurva under dagen. Foto: Philips Lighting
Med ett så kallat Heal well-ljus som ändrar färg och styrka under dygnet ska patienten få stöd och bättre återhämtning, hoppas man. Foto: Philips Lighting

Just nu byggs det för fullt på vårdavdelning 2 i psykiatribyggnaden på Nus. Den gamla miljön rivs ut och en ny, friskare tar form i lokalerna.

Avdelningen bedriver psykosvård och tar emot klinikens mest utsatta patienter. Här vårdas bland annat personer med schizofreni, ångest, depression, bipolär sjukdom och beteendestörning. När dörren öppnas i maj möts de av en helt ny vårdmiljö.

På avdelningen ska de utöver behandling med läkemedel, samtal, sjukgymnastik och liknande vårdas i en genomtänkt miljö som ska bidra till en bättre återhämtning.

Ljus- och miljöprojekt

Det som tidigare kallades psykiatriprojektet kallas numera ljus- och miljöprojektet och innebär en omvälvande förändring för avdelningen. Landstingets samarbete med teknikföretaget Philips – det första i partnerskap – har från en kartläggning in i minsta detalj nu börjat ta fysisk form.

Avdelningen har länge arbetat med förbättring och får nu en miljö som stödjer den vård man vill ge. Sara Oscarsson Hannuksela som ingår i klinikledningen beskriver en spännande men arbetskrävande process. Färre vårdplatser och sjukahus-problem har också inneburit stora uppoffringar sedan projektet inleddes. 

– Vägen hit har varit lång. Det har tagit tid att anpassa arkitektens idéer till svenska byggregler och vårdstandard. Fastighet har gjort en stor och tålmodig insats, säger hon.

I förändringen spelar design och ljusmiljö centrala roller i att göra avdelningen mer trygg och tillgänglig. Detaljerna är viktiga och omfattar till exempel ljuddämpande möbler och textilier.

Stor plats för tekniken

Att tekniken tar stor plats märks tydligt. En utgångsfråga är nämligen hur man underlättar för patienten om man förlänger och förstärker dagarna med ljus.

Dygnsrytmen sätts nämligen ur spel vid psykisk ohälsa. Många patienter gör natt till dag på grund av sömnbesvär och ångest. Ett första steg för balans, längre sovtid och snabbare insomning kan vara att öka exponeringen för ljus på dagen och minska den när solen gått ner.

– Det är viktigt för återhämtningen att patienternas aktivitetsnivå stämmer med dygnet. Det kan exempelvis handla om att öka dagsljuset med artificiella takfönster, säger Sara Oscarsson Hannuksela.

Ljusboost

Philips erbjuder nämligen så kallat Heal-well-ljus, där ljuset följer en naturlig dygnskurva.

– Det betyder att morgonljuset är mer blåtonat, ljuset mitt på dagen skarpare vitt och kvällsljuset mer aprikosfärgat. Med det vill vi ge patienterna som ju vårdas inomhus längre perioder en ljusboost. Samtidigt och inte minst får vi en bättre arbetsmiljö, menar Sara Oscarsson Hannuksela.

"Takfönstret" sprider det aprikosfärgade ljuset över hela rummet. Foto: Philips
"Takfönstret" sprider kvällsljuset jämnt över rummet. Foto: Philips Lighting

Till skillnad från ljus utifrån sprids ljuset från taket jämnt över rummet utan att ge mörka hörn. Vilka konkreta effekter det får blir spännande att se, menar Sara Oscarsson Hannuksela.

Hon berättar hur tester med artificiellt dagsljus inom opererande verksamheter på andra sjukhus har minskat tiden för återhämtning och minskat förvirringen på geriatriska avdelningar. Nu är det alltså dags för psykiatrin.

– En ljusmiljö som stödjer patientens biologiska rytm har aldrig testats i psykiatrisk verksamhet så här långt norrut. En viktig fråga är till exempel vad som händer när patienten skrivs ut och dagarna utanför sjukhuset är betydligt kortare.

Ny planlösning

Den initiala kartläggningen av Philips och psykiatrin visade också att patienterna efterlyser större närhet till personalen. Den nya planlösningen bidrar till det. Lokalerna disponeras om, blir öppnare och ljusare och personalen mer tillgänglig.

Det första patienten möter är ett intagningsrum där hen ska få ett första, gott mottagande. Den tidigare mörka, slitna korridoren blir mindre korridorlik och får ljusa ytor för både aktivitet och lugn. Personalens närvaro markeras med särskilda pulpeter och matsalen som förut varit öppen bara vid måltiderna blir nu ett slags vardagsrum i centrum.

– Avdelningens mittkärna ska inbjuda till aktivitet och samvaro, men där finns också datorer. Sysselsättning är viktig och det är jätteroligt att vi får ett rum med pingisbord, motionscyklar och ledda aktiviteter som exempelvis yoga, berättar Sara Oscarsson Hannuksela.

Aktivt lugna rum

I slutet av korridoren finns en mer avgränsad del med isoleringsrum för utagerande patienter. Det finns också ett så kallat lugnt rum, där de som är oroliga kan vistas kortare perioder.

Kartläggningen visade nämligen att det behövs fler verktyg för att förebygga våld och tvång och främja patienternas välbefinnande och förmåga till egenvård. Korridorens lugna del bidrar med en sådan miljö under ”strukturerade och avgränsade” former.

– Konceptet ”lugnt rum” handlar om avslappning som stimulerar sinnena. Via naturbilder, musik, dofter och taktil stimulans i form av tyngdtäcken kan patienterna dämpa sin oro och nå avslappning. Vi hoppas att det ska motivera dem att använda sådana metoder också hemma.

Förbättringsgrupper

I fem förbättringsgrupper och med stöd av Memeologen arbetar personalen med frågor som säkerhet, fysisk miljö, tillgänglighet, trygg och säker vård samt arbetsmiljö. På agendan står utbildningspaket, strukturer, dagliga aktiviteter, patienternas egenvårdsplaner och etik.

– Vi använder redan idag relativt lite tvångsåtgärder på avdelningen. Men vi har sett skillnader mellan kvinnor och män och vill gärna jobba med genusperspektiv i den frågan.

Fakta: Avdelningen får 13 vårdplatser, fördelade på tre enkelrum och fem dubbelrum. Vid behov går det att skapa fyra extra vårdplatser. Satsningen har kostat cirka 16 miljoner kronor.

Greti Ohlsson

Tillbaka till nyhetslistan