Reumatologisk forskning vid Nus

Den reumatologiska forskningen i Umeå är patientorienterad och utgår från frågeställningar vi möter i vårt kliniska arbete.

Vår forskning omfattar huvudsakligen reumatoid artrit (ledgångsreumatism), psoriasisartrit och ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom). Även andra mindre projekt pågår och vi har forskningssamarbete med landstingen i hela norra regionen, det vill säga Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Det finns också ett omfattande nationellt och internationellt forskningssamarbete.

Reumatoid artrit

Forskningen kring reumatoid artrit är den hittills mest omfattande med många olika delprojekt. Fokus ligger bland annat ligger på vad som händer innan sjukdomen bryter ut, vad som händer åren närmast efter debut och utvecklingen av samsjuklighet, särskilt när det gäller hjärtkärlsjukdom.

Genom att samanalysera vårt register över patienter med reumatoid artrit och registret för Medicinska biobankens samlingar kunde professor Solbritt Rantapää Dahlqvist och hennes forskargrupp som första grupp i världen visa att patienterna redan många år innan sjukdomen bröt ut hade speciella antikroppar, ACPA, som kunde mätas i blodet. De har också visat att det finns ett samband mellan antikropparna, vissa genetiska markörer, rökning och ledgångsreumatism.

Patienter som insjuknat i reumatoid artrit har följts sedan 1996 och i olika projekt studeras hur sjukdomen utvecklar sig över tid. Vi följer exempelvis hur inflammationen ser ut och hur mycket ledskador den orsakar. Vi har också undersökt sambandet mellan sjukdomen och olika genetiska markörer har undersökts.

Forskarna vid vår klinik har vid det här laget studerat hjärtkärlsjukdom vid reumatoid artrit i 25 år. Professor Solveig Wållberg Jonsson leder forskningen och hennes grupp har bland annat visat på inflammationens betydelse för att patienterna ska utveckla hjärtkärlsjukdom. I projektet följer de utvecklingen av ateroskleros och söker efter biomarkörer som kan kopplas dit. Fortsatt forskning handlar bland annat om vad förebyggande åtgärder som fysisk aktivitet betyder för sjukdomsutvecklingen.

Psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en ganska vanlig men på många sätt okänd sjukdom. Det finns inga prover man kan ta för att säkra diagnosen och sjukdomen kan yttra sig på många olika sätt. Det är vanligt med inflammation i leder och rygg och man kan också ha inflammation i muskel- och senfästen. Överläkare Gerd-Marie Alenius forskar på psoriasisartrit och studerar hur sjukdomen yttrar sig, vilka symtom som kan tyda på allvarlig sjukdom, letar inflammationsmarkörer som går att mäta i blod och söker också efter genetiska markörer. Under senare år har hjärtkärlsjuklighet undersökts extra noga och studierna fortsätter. I ett nationellt samarbete följs patienter med nydiagnosticerad psoriasisartrit i ett register, the Swedish early Psoriatic Arthritis Register (SwePsA) och data sammanställs med jämna mellanrum.

Ankyloserande spondylit

Ankyloserande spondylit (AS) är en inflammatorisk reumatisk sjukdom som framförallt påverkar ryggen. Sjukdomsförloppet vid AS varierar mycket mellan olika patienter och mellan kvinnor och män. Vissa patienter utvecklar mer omfattande funktionsnedsättning och samsjuklighet än andra, exempelvis i form av hjärtkärlsjukdom och frakturer. Orsaken till det varierande förloppet är oklar.

I ett forskningsprojekt som leds av professor Helena Forsblad d’Elia, studeras sjukdomsförlopp och samsjuklighet i en grupp av AS-patienter som följs över tid. Syftet är att hitta faktorer som kan hjälpa till att förutsäga hur patienternas sjukdom kommer att utvecklas. Forskningens målsättning är därmed att på sikt kunna skräddarsy behandling och att förbättra prognos för patienterna.
Kliniken är också med i Space, ett projekt som pågår på flera håll i Sverige och i Europa. Projektet syftar till att finna patienter med tidig sjukdom och kännetecken hos dem vars sjukdom utvecklas till AS.

Övriga projekt

Åren 2000–2001 gjordes en inventering av samtliga fall av SLE, Systemisk lupus erythematosus, i norra regionen. Det är en kronisk reumatisk systemsjukdom som kännetecknas av inflammation/förstörelse och som kan drabba i stort sett alla organ i kroppen.

I projektet medverkade kollegor från de fyra reumatologiska klinikerna i Sunderbyn, Umeå, Sundsvall och Östersund. Vi skrev till alla medicin- och hudkliniker samt hälsocentraler och kunde identifiera 283 individer som uppfyllde kriterierna för SLE. Vi samarbetar med denna kohort i genetiska och kliniska analyser inom SLE-nätverket i landet och projektet fortsätter att drivas av Christine Bengtsson i Östersund.

Björn Sundström, sjukgymnast och kostvetare, forskar på vad livsstilsfaktorer betyder för utveckling, progress och samsjuklighet vid inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Han har idag pågående projekt inom ankyloserande spondylit och reumatoid artrit och samarbetar med lungmedicin.

Jeanette Beckman-Rehnman, sjuksköterska i Skellefteå, har disputerat på olika metoder för att mäta och utvärdera behandlingseffekten vid ögonsjukdomen keratokonus (KC). Sjukdomen medför att vävnaden i hornhinnan successivt blir tunnare vilket gör att hornhinnan försvagas och börjar bukta utåt med synnedsättning som följd. Hennes forskning har visat att bildanalys av hornhinnan och användning av resonansteknologi ger mer exakta mätresultat. Metoderna gör det också möjligt att objektiv mäta effekten av behandling.