DBS påverkar inte sväljfunktionen hos Parkinsonpatienter

Fyra av fem patienter med Parkinsons sjukdom får svårt att svälja på grund av sin sjukdom. Djup hjärnstimulering, DBS, kan lindra rörelsesvårigheterna men har ingen påverkan på sväljningsfunktionen.

Det visar logopeden Stina Sundstedt i sin avhandling vid Umeå universitet.

– Vi har undersökt hur sväljningen påverkades av DBS i två möjliga målpunkter i hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Resultaten i studien på 28 personer visade att sväljningen varken blev bättre eller sämre, säger hon.

Parkinsons sjukdom kännetecknas av svårigheter med rörelser och motorik men ibland också med tal och sväljning. Den vanligaste behandlingen är medicinering men i vissa fall kan DBS bli aktuellt. Då opereras små ledningar in i hjärnans djupa delar och en svag ström kopplas på för att lindra rörelsestörningarna. Målpunkten varierar utifrån patientens symptom.

Tidigare studier har visat att sväljningen hos patienterna kan påverkas både negativt och positivt med DBS i den såkallade subthalamuskärnan. Stina Sundstedts studie är den första som tittat på påverkan i det specifika målområdet kaudala zona incerta.

– Trots att vi inte såg någon specifik positiv effekt på sväljningen så är resultaten viktiga för att kunna fatta välinformerade beslut. Det är också viktigt att effekten inte var negativ, eftersom det skulle kunna få stora konsekvenser för patienternas hälsa och livskvalitet, säger Stina Sundstedt.

Ätande och livskvalitet

I studien undersökte hon också hur personer med Parkinsons sjukdom upplevde sin sväljningsfunktion med och utan DBS. Resultaten visade att personer som fick DBS i subthalamuskärnan upplevde att sväljningen blev bättre. Personer som fått DBS i kaudala zona incerta upplevde ingen skillnad. Däremot noterade man att många av patienterna i den gruppen ökade i vikt efter operationen.

– En viktökning kan vara bra om personen är underviktig innan operationen, men i vår patientgrupp verkade det snarare bli så att övervikten ökade lite, säger Stina Sundstedt.

DBS har visat sig ge goda effekter på patienternas rörelsesvårigheter och livskvalitet. Forskningen ger dock inte en tydlig bild av hur behandlingen påverkar andra symptom. Det kan bero på att man använder olika metoder och olika inställningar för hjärnstimulatorn. De studier som gjorts är relativt små och Stina Sundstedt betonar att det behövs fler studier kring effekterna.

Stina Sundstedts avhandling

Tillbaka till nyhetslistan