Sekundära åtgärder vid plexusskada efter förlossning, OBP

De åtgärder vi sätter in utöver nervreparation skiljer sig mycket åt. Det beror på den stora variationen i skadebild och på hur väl funktionen återkommer.

När det gäller förlossningsskador är axelkomplikationer den vanligaste orsaken till kirurgi. Om en axel har blivit stel och armen inte kan roteras utåt brukar vi utreda ledens utseende med antingen röntgen- eller magnetkameraundersökning.

Många gånger uppstår det förändringar i axelleden under barnets tillväxt. Det beror på den obalans som uppstår när de muskler som roterar inåt i axeln är förkortade och starkare än de som roterar utåt.

Det vanligaste ingreppet går till så att vi förlänger den sena som inåtroterar och ligger på framsidan av axelleden. Beroende på graden av stelhet och läge i axeln kan operationen också kompletteras med en rotation av överarmsbenet.

Svårigheter att sträcka i armbågsleden är ett vanligt problem och behandlas bäst med skenor. Kirurgi för att förbättra sträckningen i armbågen är ofta ingen bra behandling. 

Muskel- och nervförflyttningar

Om musklerna inte börjar fungera kan andra kirurgiska åtgärder bli aktuella. Operationerna kan bestå av muskelförflyttningar för att kunna rotera underarmen inåt istället för utåt eller för att förbättra sträckning eller böjning av fingrarna eller handleden.

Den muskel man flyttar för att skapa en ny funktion måste vara ganska stark eftersom man räknar med att muskeln blir svagare i det nya läget. Det innebär att möjligheterna att förbättra funktionen med operation är begränsade. 

Om armbågen inte går att böja av egen kraft kan man i sällsynta fall flytta en muskel från benet till överarmen och använda nerver från bröstkorgen för att få en funktion. Man kan efter en operation som kräver nervförflyttningar se resultat efter ungefär ett år.

Rotation av underarmen

I de fall där rörligheten i underarmen är begränsad och handen har hamnat i ett läge som inte är funktionellt kan det vara aktuellt med en operation för att rotera underarmen. Då delar man benet, roterar det och stabiliserar det med platta och skruvar. Målet är då att ställa in underarmen och därmed handen i ett mer funktionellt läge. 

Det finns olika möjligheter att steloperera eller stabilisera lederna för att få bättre funktion i handen. Att steloperera leder eller sy fast en sena i benet kan också förbättra funktionen i en skadad arm och hand. Man kan då till exempel stellägga eller stabilisera handleden med senor för att få bättre funktion och bli starkare i fingrarna.