Rehabilitering, OBP

För att nå bästa resultat när funktionen väl återkommit efter en plexusskada krävs det att patienten tränar systematiskt.

Oavsett typ av plexusskada behöver alla patienter regelbunden rehabilitering/habilitering. Sjukgymnast/fysioterapeut och arbetsterapeut träffar alla plexuspatienter i samband med mottagningsbesök och operation och kan på så sätt samarbeta med andra yrkeskategorier.

Plexusteamet vid Norrlands universitetssjukhus

Redan första veckan efter födseln gör fysioterapeut och läkare en första bedömning av barnet. Samtidigt får föräldrarna instruktioner om hur de ska träna sitt barn. Träningen ska bibehålla rörligheten i de leder som barnet inte kan röra själv. Att träna får inte nerverna att läka fortare men minskar risken för stela leder. På så vis får barnet bästa möjliga förutsättningar för funktion om eller när musklerna börjar fungera.

Om det inte går över

Är nerven fortfarande påverkad när barnet är sex månader skickas en remiss till den lokala habiliteringskliniken. Där följer man sedan varje år barnet i samarbete med plexusteamet på sjukhuset tills barnet har vuxit färdigt. Rehabiliteringen syftar till att ge barnet bästa möjligheter för en god funktion i armen och förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Genom specifik träning och lek kan barnet lockas till att använda den skadade armen. Vid behov kan habiliteringen också informera och instruera personalen på barnets förskola.

Sjukhus med plexusteam

Åtgärder det första året

Om barnet opereras med en nervrekonstruktion under det första levnadsåret fixeras den opererade armen under tre veckor. Efter operationen får barnet rehabilitering av habiliteringen i samarbete med plexusteamet på det lokala sjukhuset och bedöms också av plexusteamets läkare.

Nervreparation

Åtgärder under barnets uppväxt

Den vanligaste komplikationen efter en plexusskada efter förlossning är att barnet inte kan rotera utåt i axelleden. Även om träningen är väl genomförd kan axelleden bli stel och kan leda till att barnet får ett så kallat "trumpettecken". Det kan ofta åtgärdas med operation. Efter ingreppet får barnet komma till fysioterapeut och arbetsterapeut för rehabilitering. Det kan omfatta både så kallad passiv träning, där en vuxen tar ut rörligheten i leden när barnet slappnar av och aktiv träning av den nya funktionen. Arbetsterapeut ger också tips och råd om hur föräldrarna kan stimulera barnet att använda den skadade armen i vardagsaktiviteter och i lek.

Det finns även andra möjligheter att hjälpa barnet till förbättrad funktion via sjukgymnastik/fysioterapi och arbetsterapeutisk behandling samt kirurgiska ingrepp.

Sekundära åtgärder, OBP

Tonåringen med plexusskada

När barnet kommer upp i tonåren uppstår ofta många funderingar och frågor kring plexusskadan och armens utseende och hur den kan påverka framtiden. Tonåringen kan behöva stöd för att träna på bästa sätt och kan ibland vara mer mogen att ta till sig information än tidigare i livet. Tonåringen kan också få ont i rygg och nacke. Det kan vara värdefullt att få personliga instruktioner för att träna upp stabiliteten i bålen och att se över sin hållning. Vid behov kan habiliteringsteamet stötta och informera barnets lärare och erbjuda samtalsstöd.