Anatomi och typ av plexusskada

Plexus brachialis betyder armens nervfläta och består av nerverna som styr muskelfunktion och känsel i axel, arm och hand.

Skador på plexus brachialis ser olika ut och det krävs en noggrann anatomisk kunskap för att bedöma hur stora de är.       

Plexus brachialis har sitt ursprung i fem nervrötter, C5, C6, C7, C8 och T1, som går ut från halsryggen och översta delen av bröstryggen och som strålar samman och delas upp på olika nervstammar.

De olika nerverna delas sedan upp och försörjer olika muskler i axel, arm och hand. Nerverna förmedlar hjärnans signaler ut till musklerna och det är också via nerverna som känselinformation skickas till hjärnan.

C5 och C6 bildar övre nervstammen, truncus superior, som registrerar känsel i bland annat tummen och styr axeln och armbågen böjfunktion.

C7-roten deltar i armbågs-, handleds- och fingersträckning och registrerar känseln i pek- och långfinger.

Rötterna C8 och Th1 går samman och bildar nedre nervstammen, truncus inferior, som registrerar känseln i lill- och ringfinger samt styr handens gripfunktion. 

Plexus brachialis utgår från kotorna C5-Th1. Nervus suprascapularis styr utåtrotation i axeln och deltar när man lyfter armen utåt/uppåt. N. pectoralis lateralis och medianus styr den stora bröstmuskeln. N. musculocutaneus armbågsböjningen och registrerar känseln på underarmens insida. N. axillaris styr den stora muskeln över axeln som är den starkaste när man lyfter armen ut från kroppen och registrerar känseln på utsidan av överarmen. N. medianus registrerar känseln i tumme, pek-, lång- och halva ringfingret och styr mycket av knytfunktionen i fingrarna. N. radialis registrerar känsel på handryggen och styr sträckning av fingrar och handled. N. ulnaris registrerar känseln i lillfingret, halva ringfingret och deltar även vid knytningen av fingrarna samt är viktig vid koordinationen av fingerrörelserna. N. thoracodorsalis styr den stora ryggmuskeln som för armen mot sidan av kroppen och hjälper till med inåtrotation av armen. N. thoracus longus styr en av de skulderstabiliserande musklerna.

Skador i plexus brachialis påverkar förmågan att röra axel, arm och hand helt eller delvis samt påverkar känseln i olika grad. Skadorna ser olika ut och det krävs en noggrann anatomisk kunskap för att bedöma hur omfattande de är.

Olika typer av plexusskador

Det finns olika typer av nervskador. Nerven kan vara helt utdragen ur ryggmärgen, avsliten efter utträdet ur rotkanalen, delvis avsliten eller bara uttänjd.

En uttänjd nerv har ofta goda förutsättningar att läka utan kirurgisk åtgärd. Den allvarligaste skadan är när nerven är utdragen ur ryggmärgen (avulsion) och när den är avsliten (ruptur). Dessa skador kräver operation för att kunna läka. 

Hur allvarlig en skada är kan delas in i olika klasser. Klass 1 är den lindrigaste och snabbast övergående typen och avulsion är den allvarligaste.

Plexusskadorna kan delas in i två huvudkategorier. Den ena är barn som drabbas vid en besvärlig förlossning, den andra är personer som utsätts för kraftigt våld, till exempel vid en trafikolycka.

• Plexusskada efter förlossning, OBP
• Traumatisk plexusskada, TBP