– Trenden i sjukvården har länge varit att läkare superspecialiserar sig. Men med allt fler allt äldre multisjuka patienter måste vi inse att det inte är rimligt att de bollas mellan läkare. På akuten behöver vi läkare som är breda i alla specialiteter, menar Harmeet Sjögren.

I vinter blir hon färdig akutläkare. Bara narkos och intensivvård återstår under en tre månaders tjänstgöring på Operationscentrum på universitetssjukhuset. Sen kan också hon kalla sig för specialist i akutsjukvård. Först ut var kollegan Anders Törnell, som fick sitt bevis från Socialstyrelsen i september.

Brett – och rätt

Fast om specialisten per definition är smal i sitt yrkeskunnande så är akutläkaren som specialist generalist, alltså det motsatta. Akutläkaren tar emot alla typer av patienter, med undantag för barn under ett år och gravida kvinnor med gynekologiska problem.

Som akutläkare tänker Harmeet brett när hon gör sin grundbedömning av patienten. När hon några dagar efter det akuta mötet signerar journalen får hon automatisk en uppföljning av sitt beslut. Hon ser om patienten remitterats vidare och vilken vård han eller hon fått. Och hon konstaterar att hon oftast hamnat rätt i sin bedömning.

– Konsten med akutsjukvård är att ha bredden aktiv hela tiden. Jag kan inte allt, men i det akuta skedet förnyar jag ständigt min kunskap. Eftersom kunskap så uppenbart är färskvara är det viktigt.

Harmeet blev fast för området efter en provperiod på akuten 2004–2005. När akutsjukvård accepterades som tilläggsspecialitet skickade hon in sina papper till Socialstyrelsen som kom med förslag på hur hon skulle lägga upp sin utbildning.

Som allmänläkare var hon redan i grunden generalist, men saknade djup kunskap i akut sjukvård. På schemat stod nu en rad certifierande kurser med höga krav och mycket att läsa in. Samma gällde Anders Törnell. Men eftersom han som lungmedicinare redan hade kunskaper i narkos och intensivvård fick han i stället komplettera med barnmedicin, ortopedi och kirurgi.

Älskar variationen

Samtidigt som Harmeet Sjögren gått utbildningarna har hon, sedan 2006, jobbat heltid som akutläkare. Jobbet är slitsamt, intensivt och varierande och det hon älskar är just det: att aldrig veta hur nattpasset ska bli.

– Det är alltid spännande! Att ha en dålig patient i ett rum och en annan i ett annat rum kräver flexibilitet och förmåga att ta snabba beslut. Man får inte vara rädd för stress om man ska jobba logiskt, fort och göra ett bra jobb, förklarar hon.

Kommunikationen i akutrummet är en konst, väl övad i många scenarier i sjukhusets kliniska träningscentrum, där Harmeet själv är handledare.

– Att jobba på akutmottagningen passar inte alla. Själv blir jag helt lugn i akutsituationen, känner mig totalt närvarande där och då. Det finns en stor trygghet i lagarbetet med sjuksköterskor och undersköterskor, i att vi som jobbar här känner varandra och varandras kompetens så väl.

Läkare som dagtid går jour på akuten är i grunden anställda vid någon annan klinik. Samma gäller allmänläkare som finns på akutmottagningen på kvällar och helger. Akutläkarna jobbar till skillnad från dem bara just där.

– Med inläggningsrätt på hela sjukhuset behöver jag inte remittera vidare för att lägga in en patient. Eftersom jag vill undvika att patienten bollas mellan kliniker måste jag tänka rätt från start, säger Harmeet.

Börjar från noll

För den multisjuka patientens onda buk kan vara ett kirurgiskt problem, men också ett medicinskt.

– Jag utgår inte från organsystem och är varken medicinare eller kirurg. Och jag gillar inte klara diagnoser! I stället för ”en ond buk” som ska till kirurgen ser jag hela patienten och en grupp av symptom. Kort sagt börjar jag från noll, säger Harmeet Sjögren.

Allt kan spela in. Uppgifter om stroke- eller hjärtproblem, cancer, en dålig höft eller feber är viktig information som läggs samman.

– När jag stabiliserat patienten tar jag ett steg tillbaka och funderar. Jag kan ha väldigt lite information i början, men har oftast någon typ av diagnos klar när jag fått alla provresultat.

Att läkare utan lång erfarenhet tar emot de svåraste fallen på akuten är annars en paradox, menar Harmeet. När allt fler allt äldre blir allt sjukare krävs, menar hon, en oerhört bred kompetens för de första bedömningarna.

– Med mindre kunskap tar det längre tid att ta beslut, man tar fler prover för att bli säker och har inte erfarenheten i ”ryggen”. Därför hoppas jag att jag får många kollegor i framtiden!

Tillväxt ger hopp

Klart är att intresset för akutmedicin har ökat och tillväxten känns hoppfull. Visionen är att ha akutläkare i tjänst dygnet runt. Idag har akuten i Umeå sex specialister, några legitimerade läkare och två ST-läkare anställda. Som akutläkare tjänstgör man klockan 22.00–08.00, och med två erfarna läkare och en AT-läkare som gör nio–tio pass per månad klarar sjukhuset bemanningen på natten. Dagskiftet sköts som vanligt av läkare från

medicin-, kirurg- och ortopedklinikerna.

Rätt kompetens på rätt plats ger inte bara rätt utan också snabbare vård, menar Harmeet Sjögren. Att akutmottagningen från oktober börjar med triage, där sjuksköterskor och undersköterskor ”sorterar” patienter genom att gradera deras behov av vård efter bestämda parametrar är därför bra, menar hon. Helst ville hon också ha en akutvårdsavdelning kopplad till akutmottagningen, där hennes patienter skulle kunna vårdas det första dygnet.

– Med ett effektivare patientflöde och en bättre logistik skulle vi öka patientsäkerheten. Patienten får rätt vård av personal med rätt kompetens och på rätt vårdnivå.

Text: Greti Ohlsson
Foto: Jan Lindmark