Rekonstruktiv kirurgi

En del patienter får spontant tillbaka en stor del av funktionen i nerven eller nervflätan utan operation. Men att skilja ut dem från dem som bör opereras är svårt även med sofistikerade metoder.

 De flesta av armens nerver kommer från armflätan, plexus brachialis
De flesta av armens nerver kommer från nervflätan, plexus brachialis.

Skador på armens nervfläta är relativt ovanliga. De uppstår ibland hos barn efter en besvärlig förlossning och hos vuxna framför allt genom mycket kraftigt våld. Orsaken kan vara trafikolyckor, ofta med motorcykel. 

Skadan påverkar patientens rörelseförmåga och känsel i skuldra och armbåge. Vårt mål med att återskapa, rekonstruera, nervflätan är att patienten ska kunna röra sin arm igen. Vi kan däremot inte återskapa känseln i någon större utsträckning och ingreppet har heller ingen effekt på finmotoriken. 

Hur stor skadan är och hur den ser ut avgör om det är nödvändigt att operera. Får patienten inte tillbaka funktionerna inom några veckor behöver vi operera för att kartlägga skadorna. 

Nus kartlägger nervcellsdöd med MR

Det är svårt att ställa diagnos och ge en prognos. På Norrlands universitetssjukhus i Umeå har vi därför utvecklat magnetröntgen, MR, som hjälp. 

Våra experimentella och kliniska studier har visat att vi med MR kan kartlägga nervcellsdöd och också se hur omfattande den är genom att volymen i nervsystemet minskar. MR har dessutom i preliminära studier visat sig kunna bli ett viktigt verktyg för att följa hur nervfibrerna läker efter behandling.

Vi har sedan 1990-talet studerat hur man diagnostiserar och förebygger nervcellsdöd efter plexusskador. Våra studier har visat hur viktigt det är att så snabbt som möjligt reparera skadan. Det har lett till att synen på hur tidigt man bör operera har ändrats både nationellt och internationellt. 

Tyvärr får de som drabbats av skador ofta någon form av funktionsnedsättning även om vi opererar tidigt. Hur stor den blir beror på när vi kan göra ingreppet, hur gammal patienten är, hur skadan ser ut och om patienten är skadad i övrigt. 

Skarvar skadad nerv med hudnerver

Oftast skarvar vi samman de skadade nervstumparna med hudnerver från patientens ben. Eftersom dessa nerver är betydligt tunnare behöver vi flera sådana transplantat.

I själva verket växer nervstumparna inte samman. Det som händer är att nya nervtrådar växer ut och följer de gamla inuti nervskidan med en hastighet på cirka 1 mm om dagen. Utväxten kommer tidigast i musklerna i skuldran medan en utväxt till handen tar betydligt längre tid.

Hur bra slutresultatet kan bli får vi en indikation om när vi mäter funktionen efter cirka ett år. 

När vi tar bort hudnerver får patienten ärr och känselbortfall på benet. Eftersom det inte finns så många nerver att transplantera söker vi alternativ. På Norrlands universitetssjukhus har vi valt att fokusera på odlade stamceller. 

Stamcellshanteringen koncentreras till Nus

Den nationella gruppen för stamcellsbehandling har beslutat att den sortens behandling vid nervskador ska koncentreras till Norrlands universitetssjukhus. Vi har på så vis fått stöd att investera cirka 40 miljoner kronor i renrum och laboratorier. 

När nervceller skadas är det viktigt att de ändå kan stimulera sina utskott att växa. Vi kan förhindra att cellerna dör genom att tillföra läkemedel eller vuxna stamceller som producerar nervskyddande faktorer. 

Vi har också kunnat visa att vuxna stamceller minskar celldöden. Genom att kombinera syntetiska nervimplantat med sådana celler hoppas vi få nervcellerna att överleva och läka bättre. 

Vi odlar och lagrar mänskliga stamceller för transplantation. Hittills har vi främst studerat hur cellerna får nervcellen att överleva och växa.

Vi hoppas lära oss mer om varför känselnervceller är mera sårbara än rörelsenervceller och varför vissa överlevande celler inte växer ut efter operation.

 


Kontakt

Mikael Wiberg
Forsknings- och utbildningsdirektör, professor i handkirurgi
E-post: mikael.wiberg@vll.se
Telefon: 070-576 06 52