Handlingsplan vid värmebölja

Alla kan påverkas av värmeböljor men barn, äldre, kroniskt sjuka och den som har en funktionsnedsättning är extra utsatta. Landstingets handlingsplan vid värmebölja ska fungera som stöd för chefer, arbetsledare och personal inom vård och omsorg för att minska hälsoriskerna med långvarig värme för patienter och brukare.

Västerbottens läns landsting har en handlingsplan vid värmebölja för att öka kunskapen om hälsoriskerna med värme och förbättra beredskapen vid en värmebölja i Västerbottens län.

Handlingsplan vid värmebölja.doc

Handlingsplanen innehåller

generell information om värmebölja och SMHI:s värmevarningssystem
allmänna råd som vänder sig till all vård- och omsorgspersonal
information till hälso- och sjukvårdspersonal om riskgrupper och läkemedel som kan ge värmerelaterade biverkningar och hur läkemedel bör förvaras
särskilda råd och checklistor för läkare, sjuksköterskor samt chefer och arbetsledare inom hemtjänsten, särskilda boenden och primär- och slutenvård
allmänna råd till äldre och deras anhöriga som också finns på 1177.se/vasterbotten

Dödligheten ökar vid värmebölja

Ligger dygnsmedeltemperaturen över cirka 12 grader ökar antalet dödsfall (skador ej medräknade) med 1,4 procent per grad. Grovt kan man alltså förvänta att 10 grader högre temperatur ger cirka 15 procent fler dödsfall. Ökningen är 1,5 procent för åldersgruppen 65–74 år och 1,6 procent per grad för åldersgruppen 75 år och däröver.

Men fullt så enkla är inte sambanden, riktigt höga temperaturer som varar mer än ett dygn ger större effekter. Det finns en tröskel vid dygnsmedeltemperaturer på över 22–23 grader under minst två dygn, då ökar effekten på dödligheten mer per grad än vid mindre extrema förhållanden. Enligt svenska studier medför en påtagligt varm sommarvecka att antalet dödsfall i Storstockholm (ca 1,4 miljoner invånare) ökar med 15 procent, motsvarande 30 fler avlidna per vecka. (Uppgifterna är hämtade ur Folkhälsoinstitutets rapport Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper.)

Fördjupning

Referenser

Socialstyrelsen, Effekter av värmeböljor och behov av beredskapsåtgärder i Sverige. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Socialstyrelsen 2011

Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper – en svensk studie 2010: Folkhälsoinstitutet

Forsberg, B. Klimatförändring och hälsorelaterad miljöövervakning – redovisning av utredningsuppdrag Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet;2009.

Rocklöv J. & Forsberg B. (2008) The effect of temperature on mortality in Stockholm 1998–2003: a study of lag structures and heatwave effects. Scand J Public Health. 2008 Jul;36(5), 516–23.

Rocklöv J., Forsberg B. & Hurtig A.-K. (2008). Hälsopåverkan av ett varmare klimat. Yrkes- & miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008(1).

Klimat- och sårbarhetsutredningen: Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter 2007.

Adress till den här sidan: